Ska de unga betala priset för den här krisen också?

en av dem som varit ledare för mitt parti (Gustav Fridolin, ev. påväg tebax dock enligt media han lämnade politiken frivilligt 2006).. har gjort en del uttalanden om skolan, krisen under 90talet och den krisen som är nu... och han är rädd för att de unga skall få betala priset för denna krisen också.

saxar ur tidningen citat:

Krisen kan bli fallgrop för unga
Kommun efter kommun varslar och säger upp lärare. I Perstorp kan ­ettorna tvingas nöja sig med fyra­dagars skolvecka. Ungdomsarbetslösheten är uppe i 25 procent.
Gör inte om 1990-talets misstag, varnar nu Gustav Fridolin, han fick sin första läxa i demokrati i fyran. Skolan skulle slå ihop två årskurser och elever och föräldrar protesterade högljutt men förgäves. I ett slag hade han nästan 40 klasskamrater.
1990-talet var också de lärarlösa lektionernas årtionde.

-De vettiga tankarna i Lpo 94 kortslöts av nedskärningarna. Om man själv ska söka kunskap behöver man mer lärarstöd, inte mindre. Kunskapssökandet blev till håltimmar och biljardspel, säger Gustav Fridolin.
Höll han matteboken rätt kunde han läsa svaren - förhoppningsvis de rätta - som någon tidigare elev skrivit dit och senare suddat ut. Eftersom budgeten inte tillät inköp av nya böcker gick skolans kopiator varm.

»Bortskämda« snarare svikna
80-talisterna brukar kallas curlade, bortskämda och ytliga. I själva verket är de lurade och svikna hävdar ­Gustav Fridolin.
Blåsta är titeln på hans nya bok
- om alla dem som växte upp och gick i skolan under 1990-talet. Här varvas personliga reflektioner och möten med fakta och analys.
Man kan till exempel läsa att det idag jobbar 100000 färre inom skolan, vården och omsorgen än 1990 var femte lärare, räknat som heltidstjänster per elev, försvann under 1990-talet. Fortfarande är lärartätheten i grundskolan tio procent lägre än före förra krisen sjukskrivningarna bland lärare nästan tredubblades under andra halvan av 1990-talet
250 fritidsgårdar försvann.
elevvårdskostnaderna sjönk med en fjärdedel mellan 1993 och 2000
andelen unga som har svåra problem med oro och ångest har tredubblats sedan 1989
skolprestationerna har försämrats. Till exempel hade åttorna sämre kunskaper i matte 2003 än sjuorna 1995.

Ingen nämnde nedskärningarna
Det var en allmänpolitisk debatt i riksdagen 2003 som fick Gustav Fridolin att börja klippa ut allt han läste om ungas liv och hälsa och att så småningom söka fakta hos SCB och andra myndigheter och organisationer. Under debatten förklarade talare efter talare elevernas försämrade resultat med låga krav och brist på ordning. Ingen gjorde kopplingen till hur många lärare som fanns i klassrummen.
- 1990-talet har tagits bort ur förklaringsmodellerna, allra tydligast när det gäller skolan. Varje gång jag tog upp nedskärningarna blev det alldeles tyst, säger Gustav Fridolin.

Skenande ojämlikhet
Även om en del av det som skars bort den gången har återuppbyggts, är inte nyckeltalen tillbaka på de nivåer som gällde före krisen. Ojämlikheten mellan grupper, antalet barn som lever i fattigdom och ungdomsarbets­lösheten hör till det som har fortsatt skena.
Sveriges Kommuner och landstings senaste öppna jämförelser visar att av alla de som gick ut gymnasiet 2004 var det 29 procent som varken hade jobb eller var i utbildning två år senare. Och enligt Ungdomsstyrelsen står nu 90000 20-25-åringar helt utanför systemet.
Utslagningen har blivit ett reellt hot som påverkar alla, även de som är innanför. Unga vet, eller tror i alla fall, att de måste ha högsta betyg för att ha chansen att få ett arbete.
-Därför är det så farligt att rege­ringen nu precisionsbombar bort möjligheterna till en andra chans. Man får inte längre läsa upp dåliga gymnasiebetyg, inte tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet när man ­söker till högskolan och folkhögskole­kvoten har krympt. Till och med ­Anders Borg läste upp sitt mattebetyg på komvux, säger Gustav Fridolin

Klimathotet en möjlighet
Alla säger nu att arbetsplatserna kommer att öppnas i samband med 40-talisternas uttåg. En förutsättning är att krisen då är över.
-Annars är risken att arbetsgivarna ser pensionsavgångarna som ett praktiskt sätt att göra sig av med ­arbetstillfällen utan att behöva säga upp folk, säger Gustav Fridolin.
Han hänvisar till att en stor ekonomkår numera anser att det inte alls är klokt att sparka folk, utan att politiker bör göra allt de kan för att rädda kvar jobben.
Klimathotet - i sig en enorm utmaning - erbjuder en öppning. I Storbritannien satsas nu mycket pengar på att bygga om skolor så att de blir energisnåla och klimatsäkra. Det borde Sverige ta efter.
-Inför ROT-avdrag för att bygga om skolor och flerfamiljshus, tycker Gustav Fridolin.
Det var ur erfarenheterna av 1930-talets depression och andra världskriget - av vad förbittrade människor utan jobb och framtidstro kan förmås till - som välfärdssamhället skapades.
Tillåts nedskärningarna ta fart skapas nya generationer »blåsta«, och utanförskapet, kriminaliteten och främlingsfientligheten ökar.
-Nu ser vi återigen explosioner, i Frankrike, Grekland och Rosengård. Jag är rädd för att vi ska riva ner det som tidigare generationer har slitit för att bygga upp."

I tidningen där det står egetnligen står betydligt mer.. men ni orkar säkert inte läsa en massa propaganda för mitt parti vilket det blir längre in när han gör utalanden om att de 1200 i skattesänkningar alliansen genomfört räcker inte för att betala för privatlärare till barnen osv... well you get the picture....

Vidare kan jag nämna att det e kul att det är i fackets tidning det står, och att han ju inte är socialdemokrat..